82% av kommunerna saknar biblioteksplan trots ökade krav

Bokutlåningen på biblioteken minskar, utvecklingen inom biblioteksväsendet är ojämn och servicen är långt ifrån likvärdig i olika delar av landet. Samtidigt står kraven från kunskapssamhället i fokus, med det livslånga lärandet. Andelen studerande bland folkbibliotekens besökare har ökat liksom facklitteraturens andel av utlåningen. Trots det uppger 82% av tillfrågade kommunalråd att kommunfullmäktige i deras kommun inte antagit någon biblioteksplan så som lagen kräver.

Enligt 7 a § i bibliotekslagen ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. Kommuner och landsting ska efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna. Trots det uppger 82% av tillfrågade kommunalråd i en TEMO-undersökning som Svensk Biblioteksförening beställt att kommunfullmäktige i deras kommun inte antagit någon biblioteksplan. Av samma undersökning framgår det att endast 5 procent av tillfrågade kommunalråd känner till riksdagens krav på en sådan plan.

Biblioteksplanen är en analys av kommuninvånarnas biblioteksbehov, ett dokument med ansvarsfördelning och samverkansplan mellan olika bibliotekstyper, och en strategi för framtiden. Planen är ett politiskt och i kommunfullmäktige antaget och styrande dokument, som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet och åtgärder för hur dessa ska tillgodoses i kommunen och regionen.

Av Svensk Biblioteksförenings TEMO-undersökning framgår det också att 100 procent av tillfrågade kommunalråd tycker det är viktigt att det inom Sveriges kommuner finns bra bibliotek med god tillgänglighet för invånarna. – Det är bra att kommunalråden anser det vara viktigt med bra bibliotek, och det ingjuter förhoppning. Nu är tiden mogen att gå från ord till handling, kommenterar generalsekreteraren för Svensk Biblioteksförening, Niclas Lindberg, Temo-undersökningens resultat.

TEMO-undersökningen redovisas i sin helhet Svensk Biblioteksförenings monter E02:26 på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg den 29 september-2 oktober Generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening, Niclas Lindberg, träffas för en kommentar, i montern den 29 september mellan 09.00 och 11.30.

Sedan början av 90-talet har antalet biblioteksfilialer minskat med 25 procent. Stora delar av folkbibliotekens traditionella verksamhet trängs undan, främst gäller det verksamhet utanför biblioteksrummet såsom social och uppsökande biblioteksverksamhet, samt läsfrämjande verksamhet. Bokutlåningen har minskat sju år i rad. Totalt lånades det ca 1.300.000 färre böcker 2003 än 2002. Mest minskade skönlitteraturen. Bokbeståndet på har krympt med över 700.000 volymer.

Den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs universitet redovisar tecken på ökande klyftor mellan hög- och lågutbildad när det gäller bokläsning och biblioteksbesök. Hösten 2001 uppgav 69 procent av de tillfrågade mellan 15 och 85 år att de besökt biblioteket det senaste året. Hösten 2004 har den siffran sjunkit till 62. Av de med låg utbildning är det bara 47 procent som besökt biblioteket under 2004. Andelen som läst en bok eller använt sig av Internet uppvisar samma mönster. Mellan 2001 och 2003 har bokläsandet bland lågutbildade sjunkit från 81 till 71 procent.