2014-09-08 06:00Pressmeddelande

Barnen i Tingsryd lånar flest barnböcker i länet

null

Barnen i Tingsryd är länets flitigaste låntagare och endast fem kommuner i Sverige har mer idoga barnbokslånare. 2013 lånade barnen här i genomsnitt 42,3 böcker per person. Långsiktigt är dock trenden inte lika gynnsam. Mellan 2005 och 2013 minskade barnbokslånen i länet med 5,2 böcker per barn.

Svensk biblioteksförening har de senaste nio åren publicerat statistik över folkbibliotekens verksamhet på kommun- och länsnivå. I årets rapport redovisas bibliotekens utveckling från 2005 till och med 2013 för att möjliggöra en unik jämförelse över tid.

Ett av de vanligaste skälen för biblioteksbesök är att få hjälp av en bibliotekarie. Personaltätheten är särskilt viktig för barns biblioteksbehov. Barn och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal. Länets flitigaste och Sveriges sjätte mest idoga barnbokslånare finns i Tingsryd. I snitt lånade varje barn (0–14 år) 42,3 böcker 2013. Det är betydligt fler böcker än rikssnittet på 17,6 böcker. Mellan 2005 och 2013 minskade dock barnboksutlåningen i länet med 5,2 böcker per barn.

– Vi vill att bibliotekslagens bestämmelse att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur blir mer än fagra ord. Den måste följas upp med konkreta satsningar på ökad kvalitet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Det finns ett tydligt samband mellan god läsförståelse och goda skolresultat. De svenska elevernas läsförståelse har försämrats kraftigt det senaste decenniet. Detta är en varningsklocka.

– PISA-mätningens nedslående resultat manar kommunpolitikerna att ta varningsklockan på allvar och skjuta till resurser för att stärka läsandets infrastruktur, konstaterar Niclas Lindberg.

I Uppvidinge har utvecklingen gått åt andra hållet. Utlåningen har i stället ökat med 1,3 böcker per barn mellan 2005–2013. Det visar att det går att öka läsningen bland barnen och att biblioteket är ett viktigt verktyg. Biblioteken borde sett i detta ljus vara en viktig fråga för både väljare och partier i höstens val.

– För att tydliggöra barns tillgång till bibliotek och hur biblioteken ska mobiliseras i arbetet för ökad läsning och läsförståelse skulle en nationell biblioteksstrategi vara ett viktigt verktyg, slår Niclas Lindberg fast.


Rapporterna är tillgängliga på http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/statistik/2013-ars-siffror/ 

BAKGRUND

1991 genomfördes en stor internationell läsundersökning där Sverige deltog. Den följdes upp av PIRLS 2001 och sedermera av PISA. Sedan 1991 har Sverige tappat i läsförståelse och läshastighet. Sedan 1991 har också antalet årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6 029 årsverken år 1991 till 4 664 årsverken år 2012. För att nå upp till 1991 års nivå behövs det 1 365 fler biblioteksanställda. Utöver det saknar ca 2 500 skolenheter helt bemanning och 2 200 skolenheter är endast bemannade upp till en halvtid. För att bemanna samtliga dessa upp till heltid krävs ca 3 600 tjänster. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Samtidigt som barnen har blivit fler.

För att återgå till 1991 års nivå visar beräkningar som Svensk biblioteksförening utfört att det årligen krävs:

-  1,5 miljarder kronor för att bemanna skolbiblioteken.

-  592 miljoner kronor för att öka bemanningen av folkbiblioteken.

-  125 miljoner kronor för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar.

-  4 miljoner kronor för arbetet med en nationell biblioteksplan.


Mer information:

Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77

Martin Engman, jurist, 072-250 06 15

Pressbilder på Niclas Lindberg finns att hämta via följande länk: http://www.biblioteksforeningen.org/om/pressinformation/pressbilder/

Vid publicering ska anges: "Foto: Elisabeth Ohlson Wallin"

Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar cirka 3000 personer och 550 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.


Om Svensk biblioteksförening

Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt, opinionsbilda samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar cirka 3000 personer och 450 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.