Budgeten en besvikelse för biblioteken

Porträttbild på Silvia Ernhagen.

Kulturens andel av den totala statsbudgeten är den lägsta på 20 år, visar en sammanställning från Magasin K. För folk- och regionbiblioteken saknas det nya satsningar, i ett läge där åtta av tio folkbibliotek har mindre ekonomiskt utrymme 2024 än 2023.  

- Det är en besvikelse att regeringen inte ser behoven av att stärka biblioteken i alla led - från folkbiblioteken till lärosätesbiblioteken, säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.  

Utöver satsningen på skolbiblioteken, som presenterades i statsbudgeten för 2024, har biblioteken bara sett neddragningar i den sittande regeringens budgetar. Det här sker samtidigt som regeringen pratar om läskris. 

- Biblioteken är en institution som följer invånarna från vagga till grav. Menar regeringen allvar med att jobba läsfrämjande räcker det inte att satsa på skolbiblioteken, även folk- och lärosätesbiblioteken är viktiga för att Sverige ska ha en läsande befolkning, säger Silvia Ernhagen.

Svensk biblioteksförening ser också med oro på att regeringen fullföljer de aviserade neddragningarna på folkbildningen.  

- Folkbildningen och folkbiblioteken jobbar tillsammans i många kommuner och stadsdelar. När båda institutionerna drabbas av neddragningar samtidigt får invånarna sämre tillgång till bildning och kultur. På lång sikt är det skadligt för demokratin, avslutar Silvia Ernhagen, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening.  

Mer detaljerade kommentarer på budgetpropositionen följer nedan:

Folkbiblioteken behöver utvecklingsstöd  

Det saknas satsningar på folkbibliotekens utveckling i budgetpropositionen för 2025, trots att regeringen själva lyfter i propositionen att den nu nedlagda satsningen Stärkta bibliotek möjliggjort åtgärder som annars inte var genomförbara. I Kulturrådets rapport Folkbibliotekens behov av statliga stöd lyfts bland annat att små kommuner har behov av stöd för att klara sitt uppdrag enligt lag och biblioteksplan. Det är därmed oroväckande att regeringen endast satsar på läsfrämjande. Utan en fungerande folkbiblioteksverksamhet går det inte att jobba läsfrämjande.
 
Det är positivt att Myndigheten för tillgängliga medier får ett stort resurstillskott för att klara av de utmaningar som kommer med implementeringen av tillgänglighetsdirektivet. Svensk biblioteksförening saknar dock fortfarande svar på frågan om hur biblioteken ska kunna finansiera tillgänglig litteratur och stötta användarna, när e-böcker blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning på samma sätt som litteraturen i Legimus är idag.  

Skolbiblioteken osynliga i budgeten

Den aviserade satsningen på skolbibliotek 2025, märks det inte mycket av i budgetpropositionen. Enligt propositionen Stärkta skolbibliotek, som är lämnad till riksdagen, ska alla elever ha tillgång till skolbibliotekarie från höstterminen 2025.

Det ekonomiska tillskottet till kommunerna för satsningen finns kvar, men det är fortfarande oklart om det blir ett riktat bidrag eller om det kommer att ingå i det generella statsbidraget till kommunerna. Svensk biblioteksförening har verkat för att det ekonomiska tillskottet, som kommunerna får för Stärkta skolbibliotek, ska fördelas som ett riktat bidrag för att säkra att pengarna går till fackutbildade skolbibliotekarier.

Skolverkets budget minskar avsevärt, medan det satsas på Skolinspektionen. Svensk biblioteksförening förutsätter att det blir en förbättrad inspektion gällande skolbibliotek från hösten 2025.

Regeringen lämnar det till lärosätena att bemanna skolbiblioteken

Det är glädjande att det görs satsningar på att öka ersättningen för humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar. Det är dock problematiskt att satsningen görs genom att dra ner antalet helårsstudenter. Svensk biblioteksförening saknar också en tillfällig satsning på en påbyggnadsutbildning för att pedagogisk personal under övergångsperiod ska kunna utbilda sig till skolbibliotekarie.  

Bibliotekarieyrket står inför en utmaning med stora pensionsavgångar samtidigt som skolhuvudmännen ska anställa utbildade bibliotekarier. Regeringen efterfrågar särskilt satsningar från lärosätena på bristyrken, där bibliotekarie är ett sådant. Det rimmar då illa att lärosätena kan behöva dra ner på antalet studenter för att finansiera den ökade ersättningen per student, och att inga satsningar görs för att snabbt kunna bemanna skolbiblioteken med utbildad personal.  

Det kommer nu vara upp till lärosätena själva att, utan extra medel, bygga ut bibliotekarieutbildningarna för att möta arbetsmarknadens behov. Vi ser att en sådan satsning inte kommer att ske utan extra medel från regeringen.  

Det behövs satsningar på digitalisering av kulturarvet

Det satsas sammanlag 84 miljoner på beredskap för kulturarvet. Det är positivt. Svensk biblioteksförening saknar dock en satsning på digitalisering av det tryckta kulturarvet. Det är viktigt att kunna evakuera och omhänderta fysiska artefakter i händelse av kris och krig, men lika viktig är att det finns en digital back-up. Här ligger Sverige efter, och det riskerar att stå oss dyrt.
 
Det tryckta kulturarvet ingår inte i den strategi för digitalisering av kulturarvet som Riksantikvarieämbetet tagit fram. Det innebär att digitaliseringen inte sker systematiskt och ofta kräver projekt- eller forskningsmedel för att utföras.  

Forskning på stora mängder textuella data blir allt vanligare. Även det innebär ett ökat tryck på digitalisering av det tryckta kulturarvet. Här är lärosätesbiblioteken en nödvändig infrastruktur. Ändå saknas det satsningar för att biblioteken ska kunna ta det ansvaret de vill ta för att kunna digitalisera och erbjuda forskare viktig infrastruktur och kunskap.