Kalmar län satsar på biblioteken

Kalmar län är Sveriges tredje bibliotekstätaste län. Det är också ett av de län där invånarna lånar mest böcker. De kommunala biblioteken i länet kan erbjuda sina invånare ett brett bokbestånd och en mängd tidskrifter. Detta visar en rapport från Svensk Biblioteksförening.

Svensk Biblioteksförening publicerar idag för andra året i rad rapporten Folkbiblioteken i Kalmar län. Rapporten, som baseras på 2006 års statistik, visar att Kalmar län ligger långt över riksgenomsnittet i de flesta kategorier. Länet har drygt 0,27 bibliotek per 1000 invånare och bokbeståndet ligger mycket högt med nästan 7 böcker per invånare. För barnböckerna är siffrorna ännu bättre med 15 barnböcker per barn, och när det gäller tidskrifterna så leder Kalmar län statistiken. De aktiva låntagarna har ökat markant i länet under det gångna året. I årets mätning hamnar man på en 3:e plats, vilket kan jämföras med förra årets statistik där man hamnade på en 11:e plats.

– Statistiken från Kalmar län bekräftar vikten av att biblioteken har ett rikt utbud för både barn och vuxna för att dra till sig nya besökare och behålla de gamla. Det är roligt att se att länet har satsat stort på tidskrifter eftersom vi vet att det en anledning för många människor att besöka biblioteket, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare på Svensk Biblioteksförening i en kommentar till siffrorna.

Barnboksbeståndet på biblioteken i Kalmar är det näst bästa i landet, vilket är en stark förbättring jämfört med statistiken från 2005.

– I tider då vi ser att barns läsande går ner är det positivt att se att biblioteken i Kalmar län försöker motverka denna negativa trend. God tillgång till barnböcker är grundläggande för att locka barn till läsning, säger Niclas Lindberg.

Biblioteken är en central källa för lärande, kunskap och innovationskraft. Trots det saknar Sverige som enda land i norden en nationell biblioteksstrategi. Ingen myndighet har överblick över den nationella bibliotekssituationen. Ingen instans kontrollerar om bibliotekslagens föreskrifter om samarbete och kommunala biblioteksplaner efterföljs. Ingen nationell aktör tar initiativ, värderar utvecklingen eller stakar ut färdriktningen.

– Avsaknaden av ett samlat politiskt intresse för biblioteken har lett till en alarmerande situation. 400 folkbibliotek har lagts ned, 450 000 elever saknar adekvat bemannade skolbibliotek och bokbussarna blir färre och färre. Närheten till bibliotek, dess böcker och tjänster har kraftigt försämrats. Resultatet är att Sverige och dess invånare inte får tillgång till det världsledande bibliotekssystem som faktiskt skulle kunna bli verklighet, menar Niclas Lindberg.

Biblioteksföreningens rapporter visar att Sverige idag har en biblioteksverksamhet som ger ojämlik tillgång till bibliotekens tjänster. Biblioteksservicen är långt ifrån likvärdig över landet.

– Vi hoppas att våra 311 lokala och regionala rapporter över biblioteksverksamheten i landet ska bidra till att öka medvetenheten om bibliotekens utsatta situation och stimulera ett politiskt engagemang såväl lokalt, regionalt som centralt. Ska Sverige utvecklas till en kunskapsnation av första klass måste vi skaffa oss en bibliotekspolitik av världsklass, avslutar Niclas Lindberg.

Rapporten bygger på Statens Kulturråds statistik för år 2006 och finns tillgänglig på Svensk Biblioteksförenings hemsida http://www.biblioteksforeningen.org. Där presenteras också ytterligare 310 rapporter – en för varje län och kommun i Sverige.

Mer information:
Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77
Peter Axelsson, informationschef 08-545 132 45, 070-552 46 16

Svensk Biblioteksförening är en ideell, politiskt obunden, bibliotekspolitisk organisation som verkar för ett effektivt och dynamiskt svenskt bibliotekssystem av hög standard, för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och utvecklas samt för biblioteken som ett värn för demokrati och yttrandefrihet. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar drygt 3500 personer och institutioner inom svenskt biblioteksväsende.