Kostnadseffektiv biblioteksverksamhet i Jönköpings län

De kommunala biblioteken i Jönköpings län har, i en jämförelse med biblioteken i Sveriges övriga län, lägst kostnader. Det gäller både om man tittar på den totala driftskostnaden per invånare och om man tittar på kostnaden per lån. Det visar en rapport från Svensk Biblioteksförening.

Svensk Biblioteksförening publicerar idag för andra året i rad rapporten Folkbiblioteken i Jönköping. Rapporten, som baseras på 2006 års statistik, visar bland annat att kommunerna i Jönköpings län har väldigt låga kostnader för sin biblioteksverksamhet . Den totala driftskostnaden per invånare och år är 342 kronor att jämföra med 386 kronor för riket i snitt.

– Att ha en kostnadseffektiv biblioteksverksamhet är naturligtvis önskvärt. Men detta får inte vara på bekostnad av att bibliotekens kvalitet försämras. Bibliotek av god standard utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande och kulturell utveckling. En väl fungerande biblioteksverksamhet har därför en avgörande betydelse, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare på Svensk Biblioteksförening i en kommentar till siffrorna.

Såväl bibliotekstätheten som utlåningen är dock något över rikssnittet i Jönköpings län vilket visar att kommunerna lyckas hålla uppe bra kvalitet i verksamheten. Ytterligare ett bevis på detta är den goda tillgången på datorer på länets bibiliotek. Biblioteken i länet har 83 datorer per 100 000 invånare, vilket är en ökning med 11 procent sedan förra året och därtill klart fler än de 71 datorer per 100 000 invånare som är riksgenomsnittet.

– God tillgång till datorer är en mycket viktig uppgift för det moderna folkbiblioteket. För många människor som saknar egen dator är bibliotekets datorer länken till all den information och kunskap som idag finns tillgänglig i elektronisk form och via Internet, säger Niclas Lindberg.

Biblioteken är en central källa för lärande, kunskap och innovationskraft. Trots det saknar Sverige som enda land i norden en nationell biblioteksstrategi. Ingen myndighet har överblick över den nationella bibliotekssituationen. Ingen instans kontrollerar om bibliotekslagens föreskrifter om samarbete och kommunala biblioteksplaner efterföljs. Ingen nationell aktör tar initiativ, värderar utvecklingen eller stakar ut färdriktningen.

– Avsaknaden av ett samlat politiskt intresse för biblioteken har lett till en alarmerande situation. 400 folkbibliotek har lagts ned, 450 000 elever saknar adekvat bemannade skolbibliotek och bokbussarna blir färre och färre. Närheten till bibliotek, dess böcker och tjänster har kraftigt försämrats. Resultatet är att Sverige och dess invånare inte får tillgång till det världsledande bibliotekssystem som faktiskt skulle kunna bli verklighet, menar Niclas Lindberg.

Biblioteksföreningens rapporter visar att Sverige idag har en biblioteksverksamhet som ger ojämlik tillgång till bibliotekens tjänster. Biblioteksservicen är långt ifrån likvärdig över landet.

– Vi hoppas att våra 311 lokala och regionala rapporter över biblioteksverksamheten i landet ska bidra till att öka medvetenheten om bibliotekens utsatta situation och stimulera ett politiskt engagemang såväl lokalt, regionalt som centralt. Ska Sverige utvecklas till en kunskapsnation av första klass måste vi skaffa oss en bibliotekspolitik av världsklass, avslutar Niclas Lindberg.

Rapporten bygger på Statens Kulturråds statistik för år 2006 och finns tillgänglig på Svensk Biblioteksförenings hemsida http://www.biblioteksforeningen.org. Där presenteras också ytterligare 310 rapporter – en för varje län och kommun i Sverige.

Mer information:
Niclas Lindberg, generalsekreterare 08-545 132 33, 070-660 80 77
Peter Axelsson, informationschef 08-545 132 45, 070-552 46 16

Svensk Biblioteksförening är en ideell, politiskt obunden, bibliotekspolitisk organisation som verkar för ett effektivt och dynamiskt svenskt bibliotekssystem av hög standard, för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och utvecklas samt för biblioteken som ett värn för demokrati och yttrandefrihet. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar drygt 3500 personer och institutioner inom svenskt biblioteksväsende.