Svensk Biblioteksförening föreslår ny ersättningsmodell för e-boksutlåning

Svensk Biblioteksförenings generalsekreterare Niclas Lindberg kommenterar:

– E-böcker har potential att sprida läsandet till fler och nya grupper av läsare. En stark e-boksutveckling är viktig för spridning av litteratur och kräver en fungerande e-boksmarknad. Det vill vi bidra till.

– Vi är övertygade att vårt förslag till modell kan säkerställa en fungerande e-boksmarknad, bibliotekens frihet att oberoende välja ut och köpa in e-böcker och upphovsmännens rätt till ersättning för sina verk.

– Jag välkomnar att SKL nu säger sig vara beredd att vara en förhandlingspart för folkbiblioteken. Det är min förhoppning att vårt förslag kan ligga till grund för de kommande diskussionerna. 

Svensk Biblioteksförenings ordförande Inga Lundén kommenterar:

– Den svenska marknaden för e-böcker lider brist på litteratur på svenska språket. Om inte e-boksutvecklingen i Sverige tar fart riskerar vi att svenskspråkiga e-läsare överger det svenska språket till förmån för det engelska.

Föreningens position har utarbetats med utgångspunkt i IFLA:s (The International Federation of Library Associations and Institutions) ståndpunkt och EBLIDA:s (European Bureau of Library, Information and Documentation Associations) e-bokspolicy.

Svensk Biblioteksförening presenterar nu abonnemangsmodellen med tre byggstenar.

1.  Möjliggör en kommersiell e-boksmarknad (licenser för nya e-bokstitlar)

2.  Skapa incitament för bibliotek att arbeta med en stor titelbredd (abonnemang)

3.  Åstadkom samverkan för digitalisering av äldre material (digitaliseringssamverkan)

1. Licenser för nya e-bokstitlar

Svensk Biblioteksförening menar att bibliotekens möjlighet att fritt tillgängliggöra information och kunskap till sina användare i anslutning till publiceringen av en e-bok måste balanseras mot förlagens behov av att kunna få avsättning för titeln på en kommersiell marknad. Det kan lösas genom att man under en tidsperiod som följer direkt efter e-bokspubliceringen tillämpar den licensmodell som Svenska Förläggareföreningen förordar. Alla titlar som finns till försäljning ska finnas tillgängliga i modellen och biblioteken avgör om de vill förvärva licensen eller inte. Karenstider kan inte vara ett inslag i licensen då de strider mot bibliotekens oberoende och uppdrag. Licensen kan däremot innehålla andra friktioner. I licensen avgörs pris, eventuella pristrappor och rabatter, hur många samtidiga användare osv som ska gälla. Licenskonstruktionen kan under licensperioden variera. Till exempel högre pris och mer friktioner i början än i slutet. Biblioteken får kontroll över förvärv, användningen och ekonomiska konsekvenser. Förlagen får säkerställda e-boksintäkter och avtalade friktioner möjliggör en kommersiell försäljning i övrigt. Licensmodellen bör utvecklas som en tjänst hos bibliotekens nu befintliga medieleverantörer för att skapa mångfald i distributörsledet, integrering i bibliotekens normala förvärvsarbete, bibliotekskataloger och biblioteksdatasystem.

2. Ett abonnemang till fastpris för ett brett utbud av titlar

Efter att e-bokens högkommersiella tid passerat överförs e-boken till abonnemangsutbudet. Det innebär ett brett utbud av titlar som biblioteken betalar ett fast pris för. Priset bestäms i förväg med hänsyn tagen till antalet invånare, antalet aktiva låntagare, förväntad användning mm. Genom abonnemanget får biblioteken incitament att arbeta med förmedling av det breda utbudet av litteratur bortom de högkommersiella titlarna. Detta då en utökad utlåning av titlar i abonnemanget inte automatiskt leder till ökade kostnader. I abonnemanget betalar biblioteken också för rättigheten att exponera hela titelbredden, vilket ur upphovsmannasynpunkt bör ses som positivt. En abonnemangsmodell för skolbibliotek har nyligen lanserats så lösningen är teknisk möjlig även för andra bibliotek. Även abonnemanget bör utvecklas som en tjänst hos bibliotekens nu befintliga medieleverantörer för att skapa mångfald i distributörsledet, integrering i bibliotekens normala förvärvsarbete, bibliotekskataloger och biblioteksdatasystem.

3. Digitaliseringssamverkan

De två första punkterna avser att hantera de titlar som idag finns i e-boksutbudet och de kommersiella titlar som tillkommer efter hand. Utöver det finns stora behov av digitalisering av äldre, tryckta böcker. Det behövs en bred flora av samarbeten och olika former av samverkan för att få det till stånd. Det krävs statliga insatser för att finansiera digitalisering av det bokliga kulturarvet. Kungliga biblioteket måste få resurser att utveckla en nationell bibliotekskatalog som kan tillhandahålla digitalt material. För att klara det måste Kungliga biblioteket ges utvecklingsmedel för att ta fram en teknisk infrastruktur för digitalisering, lagring och arkivering. Det bör utredas vidare hur biblioteken ska kunna ge sina användare fri tillgång till detta digitaliserade material. Initiativ i den riktningen har tagits i Frankrike och i Norge.

Svensk Biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar drygt 3100 personer och 550 institutioner inom svenskt biblioteksväsende.