Varför är du så tyst om biblioteken Leif Pagrotsky?

Biblioteken är Sveriges mest besökta kulturinstitutioner. Stockholms stadsbibliotek tar ensamt emot nära 1,2 miljoner besökare och slår med råge Moderna Museets 682.000 besök. Stadsbiblioteket brädar också hela Riksteaterns nära 530.000 besök. Operan ter sig som en lilleplutt i jämförelse med sina 168.000 besökare. Faktum är att Operan blir slagen av en rad kommunbibliotek, till exempel dem i Botkyrka, Katrineholm, Vellinge, Kungälv och Skellefteå. Varje år tar kommunbiblioteken emot cirka 70 miljoner besök. I jämförelse ter sig till och med de 18,2 miljoner biobesöken sig som tämligen blygsamma.

I början av det nya året presenterade den nya kulturministern Leif Pagrotsky "hela listan" av sina nyårslöften inom kulturens områden. Och inte ett ord, inte ett knyst inte minsta lilla nyårslöfte yppar han om Sveriges största kulturinstitutioner biblioteken. Nära nog lika tyst är det om litteraturen och boken. Varför är du så tyst om biblioteken Leif Pagrotsky? Har du inga löften att ge alla oss som gör 70 miljoner besök varje år? Eller är det så att du tror att allt är frid och fröjd och att biblioteken saknar framtidsutmaningar? Jag tar det säkra före det osäkra och passar på att fästa din uppmärksamhet på två viktiga framtidsfrågor:

Bristen på skolbibliotek
Var tredje elev i grundskola saknar skolbibliotek eller har ett som är obemannat. Detta trots att bibliotekslagen är tydlig. Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas skolbibliotek. I Skolbibliotekens pedagogiska roll – en kunskapsöversikt (Skolverket 2002) konstaterar forskaren Louise Limberg att bibliotek i skolan har en särskild möjlighet att höja kvaliteten på elevers lärande. Trots det är det bara knappt fyra skolor av tio som har ett bibliotek med personal minst sex timmar i veckan. Bland fristående grundskolor är det ännu sämre. Bara var tionde har ett bibliotek som är bemannat sex timmar eller mer. 56 procent saknar eller har ett helt obemannat bibliotek. (Kulturrådet: Kulturen i siffror 2003) Ett nyårslöfte om bemannade skolbibliotek hade varit trevligt.

Hur ska kommunerna ha råd med bibliotek framöver?
De kommande tio-femton åren lämnar de stora fyrtiotalistkullarna arbetsmarknaden. Efter sig lämnar de en stor brist på arbetskraft, vilket betyder att färre måste försörja fler. Försörjningsbördan – antalet personer som fyllt 65 år i förhållande till 15-64-åringarna – fördubblas på femtio år 2050. Dåvarande Svenska Kommunförbundet skriver i en debattartikel att denna ”prövningen ligger 10-15 år framåt i tiden, men vi måste redan nu se till att stå rustade”. Man skriver också att ”strukturella prioriteringar görs hela tiden inom kommuner och landsting genom att man tvingas välja bort när pengarna inte räcker”. En självklarhet som i alla fall hos mig väcker frågan om hur framtidens bibliotek ska se ut, hur många de kan vara och hur de ska betalas. Kulturministern, med ansvar för bibliotekslagen, borde också vara fundersam och ta initiativ till en nationell strategi.

Biblioteken behövs – nu och i framtiden. Det bevisas bland annat genom de över 70 miljoner besök som görs varje år. För att Sverige ska fortsätta att ha bra bibliotek med hög kvalitet och kompetent personal måste vi planera för framtiden. Då kan inte kulturministern fortsätta glömma biblioteken. Förnya nyårslöftena Leif.

Niclas Lindberg
Generalsekreterare, Svensk Biblioteksförening

Niclas Lindberg träffas på 070-660 80 77

Ledare i bif, biblioteket i fokus nr 1, 2005 http://www.bif.se


Pagrotskys nyårslöften finns på http://www.regeringen.se/sb/d/3213/a/36605